Guns and ammo

sanow.gif (2496 bytes)

Robot 56 Bill var det f�rsta Pvrobot-systemet som slog till d�r stridsvagnen �r som svagast - i taket. genom en snillrik svensk konstruktion baserad p� tr�dstyrning och ett avancerat s�ksystem. Vid utskjutning flyger roboten iv�g ca 500 m genom inledningsvis en startmotor och sedan en reaktionsmotor och slutligen genom
glidflygning till den maximala r�ckvidden 2000 meter. Roboten styrs hela v�gen genom skyttens sikte via tr�d. Robotbanan g�r ca 0,8 m �ver skyttens sikte. Fr�n utskjutning tills tr�ff s�ker roboten efter m�l snett nedanf�r sig. N�r roboten passerar �ver m�let k�nner s�karen av detta och skjuter av en RSV-str�le tillr�cklig f�r att penetrera 600 mm pansar. Rb 56 2 kommer �ven att anv�nda sig av tandemladdning f�r att �ka restverkan inuti vagnen.

Roboten bemannas av 3 soldater - en skytt, en laddare och en gruppchef. De b�r den ca 35 kg tredelade roboten med vasin del av lavett, sikte och robot. Roboten kan s�ttas samman p� 10 sekunder och d�refter avfyras. Siktet �r p� 8 ggr f�rstoring och kan kompletteras med IRV.

ANY TANK, ANY TIME, ANY PLACE - Robot 56 BiLL

robot_index.gif (79410 bytes)
Kulspruta 58 kommer ursprungligen fr�n Fabrique Nationale i Belgien. Den �r k�nd som en av de b�sta i v�rlden och �r mycket vanlig i v�steuropa. Vapnet �r helautomatiskt, luftkylt med gasuttagsmekanism. Vapnet matas med kspband fr�n antingen l�da eller kassett. Pipan �r utbytbar och skall bytas var 150 skott. 

Vikt: 11,6 kg
L�ngd: 1232 mm
Kaliber: 7,62 mm * 51 mm
Mekanisk eldhastighet: 600-850 skott/min

 

ksp58_2.gif (38746 bytes)
Granatgev�r m/48 Carl Gustav �r ett rekylfritt vapen konstruerat enligt bakbl�sprincipen. Vapnet kan skjuta flera olika typer av ammunition:

Pansarspr�nggranat
Spr�nggranat
Lysgranat
R�kgranat

Detta g�r vapnet idealiskt b�de f�r anfall mot stridsfordon och som underst�dsvapen. Tack vare sin enkla och tillf�rlitliga design har vapnet blivit v�l spritt �ver v�rlden och h�ller v�l �n idag. Vapnet �r utrustat med ett kikarsikte samt reservriktmedel. En efterf�ljare till m/48 har tagits fram, m/86, men det vapnet �r endast avsett att anv�nds i krig d� s�kerhetskraven �r mindre. Dess f�rdel �r framf�rallt viktminskningen vilken har skett genom ett eldr�r av fiberkomposit.

Grg m/48-86 utg�r idag grunden till pansarv�rn i arm�n. Vapnet finns i princip hos alla stridande enheter. Normal finns ett granatgev�r per infanteri eller skyttegrupp. Ett granatgev�r betj�nas av tv� man, skytt och laddare. Laddaren �r stf GC.

Vikt: 14,2 kg (8,5 kg m/86)
L�ngd: 1130 mm (1070 mm m/86)
Kaliber: 8,4 cm
Ungef�rlig eldhastighet: 6 skott/min
R�ckvidd psgr: 450 m
grg48_2.gif (63601 bytes)

 

Pansarskott m/86 med sp�rljuspansarspr�nggranat 86 �r ett enmans pansarv�rnsvapen f�r bek�mpning av pansarfordon i alla vinklar och av stridsvagnar i sida. Vapnet �r av eng�ngstyp och kastas efter anv�ndande. Vapnet �r fabriksladdat med en patronhylsa med drivladdning och en fenstabiliserad sp�rljuspansarspr�nggranat. Granaten �r av RSV-typ och penetrerar mer �n 400 mm pansar.
Vapnet finns i ett mycket stort antal och kan i princip betraktas som ett var mans vapen. P-skottet finns p� alla f�rbandstyper, �ven icke stridande, som pansarv�rn.

P-skott 86 �r en utveckling av det �ldre svensktillverkade P-skott 68 Miniman. B�de penetreringsf�rm�ga och tillf�rlitlighet �kades avsev�rt. Vapnet finns �ven i tv� andra versioner, dock ej i den svenska arm�n: AT8 Bunkerblaster och AT4 CS (Confined Space). Det senaste p-skottet som �r framtaget och just nu pr�vas p� trupp �r i kaliber 120 mm. Genomtr�ngningsf�rm�gan �r ber�knad till >950 mm och kan d�rmed anv�ndas med
framg�ng �ven mot stridsvagnar. Vapnet �r t�nkt att anv�ndas med ett borttagbart lasersikte.

Vikt: 6,7 kg
L�ngd: 1130 mm (1070 mm m/86)
Kaliber: 8,4 cm
R�ckvidd stillast�ende m�l: 300 m
pskott86_2.gif (57525 bytes)
Ak 5 �r idag huvudbev�pningen f�r v�ra f�ltf�rband. Utprovningen av Ak 5 b�rjade under 70-talet. Det visade sig att f�rsvaret hade en stor brist p� automatkarbiner. Vid en mobilisering s� sent som p� 70-talet hade vi endast kunnat utrusta 40% av f�rsvaret med automatvapen (Ak4 och K-pist). Vad som beh�vdes var 200-300.000 fler automatvapen. Alternativen var att k�pa in fler Ak 4 eller k�pa ett nytt vapen. Med tanke p� omv�rldens
utveckling mot mindre ammunitionstyper och den kalkylerade kostnaden valen emellan f�ll valet p� att k�pa in ett nytt vapen. �ren 70-75 studerades f�ljande vapen:

1.Colt M16
2.Stoner 63A1
3.Armalite Ar18
4.Steyer Aug
5.Beretta M70
6.Imi Galil
7.FN FNC
8.FN CAL
9.FFV 890 C
10.Sig 540
11.Hk 33

Till slutproven 1979-82 var tv� vapen kvar: FFV 890 C och FN FNC. De visade sig �verl�gsna, fr�mst g�llande funktion i vintermilj� samt h�llfasthet. FFV 890 C var en n�got modifierad Galil som i sin konstruktion bygger p� Ak 47 men med kaliber 5.56 mm. Efter de slutliga proven fastst�lldes FN FNC. Vapnet modifierades i tre omg�ngar 1981/82, 1982/83, 1983/84 och fastst�lldes slutligen efter prov vid FJS 1985. Den f�rsta leveransen
skedde 1986. 

Vikt med fullt magasin och vapenrem: 4,6 kg
Vikt fullt magasin med 30 ptr: 0,6 kg
L�ngd utf�llt axelst�d: 1010 mm
L�ngd inf�llt axelst�d: 750 mm
Kaliber: 5.56 mm * 45 mm
Projektilens utg�ngshastighet: 930 m/s
Mekanisk eldhastighet: 11 skott/se
ak5_2.gif (50590 bytes)